|
upp
 
1968 bildades
Asociación
Hispano
Nordica,
AHN, i
Fuengirola Spanien. Det finns idag ca
2000 medlemmar på hela Solkusten från Nueva Andalucia i väster till
Almuñécar i öster. I Fuengirola/Mijas är vi ca 600 medlemmar. Nu 40
år senare skall vi fira detta.
Golfsektionen i
Fuengirola/Mijas är mycket livaktig. Vi skall i höst fira klubbens
40-årsjubleum med att ha två ”jubileumstävlingar”.
En tävling skall vi ha den
30 november, med inbjudna gäster som får anmäla ett lag på 4
deltagare till en tävling på Calanova Golf. Vi kommer att spela
tävlingen som bästboll. Priset per deltagare för denna tävling
kommer att bli 40 € vilket inkluderar greenfee, buggy samt tapas och dryck.
Det blir kanonstart kl 0900 för ca 100 deltagare.
Den 16 november
kommer vi
att ha en ”heladagentävling” på Cabopino Golf. Denna är öppen för
alla (även icke AHN-medlemmar). Tävlingen kommer att annonseras i
tidningen Svenska Magasinet och Kustradion. Vi kommer att spela en
poängbogey. Greenfeen blir 2
spelare för 40 €. Vi har tänkt lotta ut priser under hela dagen. Golfbanan kommer
att disponeras av AHN-golf hela dagen. Vi väntar oss ca 150 spelare.
Priser till dessa tävlingar söker vi nu
ytterligare sponsorer.
Under vintersäsongen arrangerar AHN-golf
tävlingar varje månad för ca 250 medlemmar.
Mer information om oss finns under
www.ahn-fuengirola.net
Monica Richter
Ordförande i AHN Fuengirola/Mijas
ordforande@ahn-fuengirola.net


AHN - DE
FÖRSTA 30 BROKIGA ÅREN
I den lilla
fiskarbyn Fuengirola bosatte sig i början på 60-talet allt flera
skandinaver. Det framkom efterhand ett behov av ett sammanhållande
organ, en förening för information och samverkan. Asociacion
Hispano-Nordica, Spansk-Nordiska Sällskapet, bildades, efter träget
arbete med spansk legalisering, den 4/10 1968 av grundarna prins
Carl Bernadotte, doktor Einar Ekholm, doktor Erik Feltström och
försäkringsdirektör Henrik Falkman. Vid det första årsmötet valdes
dr Feltström till ordförande (presidente) i en styrelse på 7
personer.
Kassör Barbro
Steffansson hade till att börja med kontoret hemma. Det gick åt 2
flaskor sherry om dagen, eftersom alla avgiftsbetalare bjöds på ett
glas. Sällskapet tog form, växte och frodades. Sämjan var god, fast
det första kontoret var en liten lägenhet på 2 rum och kök. Det blev
trångt. För att tala ostört med någon blev det till att gå upp 1-2
trappor...
Lokalavdelningar
organiserades ute i provinsen. Efter långvarigt förarbete av
generalmajor Christian Nilsson m.fl. startade det första julflyget
mot Malmö den 23/12 1969 med 65 deltagare, pris 5.500 pts T/R.
Charterflygets tillkomst på 60-talet förändrade resandet i världen
radikalt.
Vid tredje årsmötet
1970 mötte 630 medlemmar upp! Informationsblad om "införsel av
flyttsaker, betr. bilinnehav och taxeringsregler" utdelades, och
general Nilsson upplyste om planeringen av en påskresa, en majresa
samt en midsommarresa till diverse andalusiska nejder. Det hade även
bildats ett utlåningsbibliotek, och bibliotekarien "Don Domingo"
informerade hugade låntagare om nya böcker.
Vid årsmötet 1977
avgick Erik Feltström som presidente och överlämnade
ordförandeklubban till Carl Holmgren, med gedigen styrelsevana från
Skånska Travsällskapet i Malmö. I årsberättelsen redovisades många
aktiviteter: språkkurser, golf med 225 aktiva, boule, bridge,
filateli, bergspromenader samt schack. Medlemsantalet var då uppe i
3.474, och det innebar, att en väl inövad organisation med duktiga
och kompetenta medarbetare skapats. Kontoret hade flyttats till
Avenida de Mijas. Peter Hansen var vice ordförande under 14 år, Sven
Anderfelt sekreterare under 8 år och mångårig klubbmästare för
flygresor var Claes Kristiansson. Ibland stod medlemmarna i kö redan
i november för att komma med julflyget till hemlandet, och
sommarresorna var självklart obligatoriska. "Vintern i söder,
sommaren i norr". Flygresorna utgjorde en ytterst viktig del av
verksamheten, en ekonomisk bas under de första åren.
Ett evenemang av
första rang var 10-årsjubileet på Hotel Alay i Torremolinos 1978.
Carl Holmgren höll högtidstal, den konsulära kåren på kusten var
med, de 460 gästerna avnjöt mariscos, inbakad oxfilé och
glasstårta, det dansades och Alice Babs sjöng. Se det var en riktig
fest!
När det gäller
Sällskapets historia under det första decenniet och fram till 1984
finns tyvärr för litet dokumenterat av skeendet. Det är svårt att
vaska fram något intressant ur de ofta snustorra
styrelseprotokollen, och något bildmaterial finns inte tillgängligt.
Först med utgivandet av det egna medlemsbladet HN-Nytt, med början
1984, får man en klar bild av vad som händer både ute i
lokalföreningarna och centralt. Redan det första numret, väl
redigerat av Ulf Malmroos, självironisk kåsör och fotograf, erbjuder
omväxlande läsning, nyttiga upplysningar om aktiviteter i
lokalföreningarna, resor, försäkringar, skatter, kyrkan, konsulaten,
svenska skolan, mattips, viner och vinodling m.m., en värdefull
förbindelselänk mellan medlemmar, lokalföreningar o.s.v.
Stora annonser från
banker, flyg- och resebolag, läkare etc. ger vägledning och betalar
utgivningen av tidskriften. Mer än dussintalet intervjuer av
intressanta medlemmar, bl.a. dr Erik Feltström, prins Carl
Bernadotte, Alice Babs Sjöblom (2 gånger), Leif Sandström, de olika
konsulerna och prästerna, mecenaten Erik Järnåker, Åsa Hvid-Hansen,
Hugo Fritiof Larsson, Per-Egon Göransson (Don Pedro), jazzpianisten
Gösta Stenström m.fl. införes. (Undertecknad blir den meste
medarbetaren under 15 års tid, ställer även upp i Fråga Lundh vid
ett par tillfällen).
Studerar man
referaten från årsmötena finner man bl.a. de personella
förändringarna. Ordförande Carl Holmgren följes av läkaren och
ekonomen Ivar Friman, kommendören i flottan Per Broman (citat ur
sista ledaren: "nu är de underbara åren som president slut, de år
som givit mig så mycket av glädje, vänskap och kunskaper"), ekonomen
Preben Olesen (citat ur sista ledaren: "Det är med böcker som med
människor, ett mycket litet antal spelar en stor roll") och
egenföretagaren och tidigare sekreteraren under 5 år Eva Hellgren
(1992-97). Andra framträdande personligheter med mångårig
tjänstgöringstid har varit kassaförvaltarna civilingenjören Bengt
Wingårdh och ekonomen Uno Palme, stränga hushållare med AHN:s medel.
Under 1986 färdigställes nytt kontor i Calle Quemada (Brända Gatan),
i vilket den första datorn installeras. Hela den sommaren for Bengt
Wingårdh varje arbetsdag med motorcykel till byggplatsen för att
kontrollera arbetena. Flera somrar körde Uno Palme nästan dagligen
från Estepona till kontoret för att hämta posten och ombesörja
bankärenden o.d. - detta sagt som exempel på nyckelpersonernas
oegennyttiga ambitioner och arbetsvilja.
Ifråga om
kulturlivet bör Leif Sandströms, med hjälp av hustru Lotti m.fl.,
stora insatser framhävas. 1987 började han arrangera konserter med
kända artister på kusten under namnet Swedish Rhapsody. Sällskapets
20-årsjubileum 1988 firades med Spansk-Nordisk Festival med 4
konserter i Fuengirola och Marbella. Året därpå blev det bejublade
framträdanden av bl.a. Titti Sjöblom, och i Swedish Rhapsody -90
sjöng bl.a. operasångarna Helena Holmberg och Thomas Ellerås i
Swedish Rhapsody. -91 erövrade publikidolerna Sonja Stjernquist och
Jan "Tollarparn" Eriksson kusten.
Kulmen av
upplevelserna blev världsartisten och hovsångerskan Sylvia
Lindenstrands två konserter i november 1992, med SWEA-föreningen som
presentatör och Leif Sandström som arrangör samt till förmån för
Svenska Skolan (behållning över 400.000 pts). Stjärnan själv (farmor
vid 47 år) beviljade välvilligt en intervju vid den sandströmska
swimmingpoolen (samtliga artister bodde hemma hos Leif och Lotti).
Då berättade hon t.ex. om ett besök hos den temperamentsfulle
mästerdirigenten Sixten Ehrling i bostaden på 34:e våningen på
Manhattan i New York, och om hur hon sjöng "Mors lille Olle" o.d.
för barnbarnen på den gamla renoverade gården utanför Uppsala. Lotti
Sandström påminner sig också att hovsångerskan efter sista konserten
berättade om sitt liv för värdparet till kl. 4 om morgonen, och att
hon redan kl. 7.30 befann sig i swimmingpoolen samma morgon!
Kultur är ett
vittomfattande begrepp, som diskuterades i den1992 bildade
Kulturgruppen inom AHN. En följd därav blev en inbjudan till
nordiska konstnärer att deltaga i en konstutställning i februari
1993. Den blev en stor framgång, som upprepats varje år sedan dess.
Rolf Sundström är väl hittills det mest kända och belönade
konstnärsnamnet.
Medlemsantalet har
starkt varierat under årens lopp, som högst angavs det vara över
6000. Emellertid var den siffran troligen för hög - det var vid den
tiden före datorns tillkomst svårt att verkligen ha kontroll över
medlemsbeståndet. Många försummade inbetalning av årsavgiften eller
underlät att betala och kvarstod trots det som medlemmar.
AHN är den största
svenska organisationen utanför hemlandet, och i dess styrelser har
suttit många olika personligheter med olika inriktning och
kompetens. Starka viljor har drabbat samman, meningsmotsättningar
har uppstått, och kompromisser har träffats. Men det genomgående
temat i skeendet har varit omsorgen om det bästa möjliga för AHN och
dess medlemmar. I ett vidare perspektiv kan man hålla med Åsa
Hvid-Hansen och hennes reflektioner efter ett årsmöte: "I en ålder
då de flesta hemmasvenskar inte beger sig på längre utflykter än den
till brevlådan, då har dessa här (på kusten) valt bort tryggheten -
antagligen vetande att den är en chimär - och de tar livet med det
ansvar och de risker det innebär - lever på vinst och förlust - det
enda sätt som livet är värt att levas på".
Rune Lundh
|