Resa i Peru 2008
Kåseri Tage
AHN-medlemmar stöder Svenska sjöräddningen
|
|
|
|
|
|
|
|
Vad kan detta kalaset kosta? |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fångsten blev i alla fall god, 10 st stora krabbor. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Med MC runt i
Norrbotten sommarn 2008
Nu kan Ni se en del av bilderna. Ett kåseri
kommer så gå tillbaka till denna länken senare för att få reda på
vad Ni varit med om.
För Er som inte var med kan det vara Er till varnagel. Ni bör rusa
iväg för att skaffa en maskin alternativt ansöka om förtidspension
så att Ni har tid.
Livet är kort. Det gäller att hinna med så mycket som möjligt innan
maskarna börjar sitt arbete.
http://picasaweb.google.se/idetage/MedKustkyrkanPaMCTur
Klicka
på denna länk. Ställ in tiden på 10 sekunder när Du kommer på sidan.
Då hinner Du läsa om vad Du varit med om, eller vad Du kunde ha
varit med om!
Du kan också klicka på
De Unga Pensionärerna!
Eller om Du vill titta på andra
virrfärder klicka på
Med Vänlig
Hälsning!
Tage Skoog
Med MC runt i
Norrbotten.
Ett kåseri om Första resan.
Efter att skjutit upp den första MC utflykten ett
par gånger på grund av indisponibla människor och dålig tumme med
väderguden kunde vi nu åka på MC rallyt.
Startade kl 9 00 från kustkyrkan i Jävre. Antar att
tidpunkten var vald av skälet att vissa gubbar har tidiga vanor. För
endast gubbar var det.
Undertecknad hade förberett mig väl och hade till
och med på min födelsedag fått en kylväska att ha med mig som passade i
packväskan på motorcykeln.
Harry Lindberg hade utsetts till ledare för denna
expedition. Det av två skäl. Det ena var att han hade den minsta
maskinen och kunde därför om han tog täten sätta sällskapets hastighet.
Det andra skälet var att kustkyrkan var arrangörer av det hela, å där är
Harry någon sorts” stor grabb”.
Färden gick över Hemmingsmark - Blåsmark – Svensbyn
mot första stoppet i Lillpite.
Eftersom vi startade i tidigaste laget för att
komma under ordinarie etablissemangs öppettid fick Harry stanna vid
välkänt sidfläskrökeri och Harry kunde där även berätta om var hans
uppväxttid var. Den var vid sidan av rökeriet en bit upp mot skogen.
Efter att ha ringt Restauratörerna på Virsan, för att förvissa sig om
att de hade påbörjat dagens gärning, (vi var för tidiga), kunde vi
starta för fortsatt färd.
Väl framme fick vi efter en stunds väntan kaffe med
färska bullar och dagens tidning.
Redan vid denna första hållplats kunde vi få
vetskap om det fiskafänge som Gunnar Lundström varit med om. Han har ju
en Ryssja som han hade varit ute och vittjat. Det framgick ganska
tydligt att där hade varit stora fiskar, men att de av någon anledning
hade rymt och endast lämnat kvar stjärtfenan. Å andra sidan mätte han
upp en väldigt stor stjärtfena.
Nu körde vi vidare över Lillpites kraftstation. Upp
mot Koler.
Harry hade en något ojämn hastighet vilket han
förklarade med att maskinen vid färd uppåt inte ville gå så fort, trots
att gaspådraget var konstant.
Framme i Koler hörde vi en röst som från ett
halvrivet järnvägs stationstak som skrek Karl –Gunnar, Karl - Gunnar.
En därstädes varande arbetskompis hade känt igen
K-G och kunde med utgångspunkt från de rivna resterna, ge oss en
redogörelse över vad byggnaden hade haft för ändamål.
Härvid framkom att järnvägslinjen hade varit till
för den stora mängd gods som på slutet av 1800 hundratalet skulle
fraktas såväl söderut som norrut. Så har det förblivit. Stora mängder
gods går förbi denna station numera. Han berättade att han en av dagarna
räknat de tåg som hade passerat till över 60 st. Nu började sällskapet
känna sig fikasugna igen. Detta utfördes vid det monument som tillkom
under Rallartiden och invigningen av banan och restes år 1893 den 6/12.
Här kunde också en del av deltagarna använd vätska tömmas, till båtnad
för den rika växtlighet som fanns i närheten.
Färden fortsatte efter ett antal stopp för
fotografering, nåddes huvudmålet vilket var detsamma som
lunchmålet(tidigare Gulan) i Långträsk.
Härvid utspann sig långt samtal om vad på menyn som
av respektive skulle beställas. Efter ett livligt parlamenterande
beställde alla pytt i Panna med två ägg och rödbetor. Det var å andra
sidan den enda rätt de hade förutom en fiskrätt.
Efter att ha väntat en bra sund serverades Pytten
utan rödbetor och utan ägg. Se det var också slut. I stället så hade man
lagt i en del gröna blad i densamma. Det serverade bara till sex av oss.
Skälet var att också resterande av Pytt ingredienserna var slut. Gunnar
Lundström som redan insett att Pytten knappast var vad han hade räknat
med, offrade sig och tog fiskrätten. Detta var för honom lärorikt enär
han nu också kunde se hur en fisks framsida eller huvudsida ser ut.
Säkert också en smakupplevelse att få varva den hemifrån beprövad
stjärten mot detta.
Ett visst missnöje spreds över gruppen och den mat
de trakterats med. Missnöjet kunde av personalen uppmärksammas och mina
damer och Herrar, de kom med en hel bricka av glass som kompensation för
debaclet.
Vi enades då om att även fortsättningsvis kunna
rekommendera restaurangen.
Under detta stopp hade Harry pratat med vår herre
om, att om det nu var alldeles nödvändigt med ytterligare regn, så kunde
han vara så god att skicka ner detta medan vi åt. Å absolut inget efter
maten.
Vår Herre, man eller kvinna, som är en slug en såg
att Harry menade allvar och ville inte hetsa honom mera. Så endast för
att visa Harry att det var han som bestämde så skickade han ner
ytterligare några droppar. Men ytterst lite. Inte ville han väl heller
komma osams med Harry.
Nu körde vi mot Fällforsen. Här kunde Gunnar till
och med se Lax som hoppade förgäves för att komma upp i forsen för att
leka. Alla försedda med huvud och kropp. Ja till och med stjärten satt
fast. Nu hade Svante Vorrsjö lämnat oss för att åka mot Hemmingsmark och
hämta posten. Han hade med sig bullar som han donerade till oss och som
vi nu kunde njuta av.
Färden gick sedan mot Gagsmark. Här besöktes
Stefansgården. Den gamla pensionerade prosten tog emot oss och hans fru
visade oss runt på anläggningen.
De bjöd på kaffe och smörgås och bulle, som man
inte behövde betala, men man gladdes åt, ifall någon slant lades i
därför avsedd skål. Prästen hade fullt sjå med att omvända oss till sin
alldeles speciella tro. Ibland frågandes själv efter, vad varde nu som
jag pratade om. När sådan fråga kom, kunde hjälpsam hustru berätta för
honom, om vare i samtalet eller undervisningen han befann sig.
Vi skrev i gästboken och tackade för oss och kunde
sen dra oss hemåt. En händelserik och trevlig dag tyckte nog alla. Tack
Harry och Ni som ordnade det hela.
Vi som var med. Arne Skoog – Stig Berglund – Gunnar
Lundaström – Svante Vorrsjö – Harry Lindberg – Karl Gunnar Berggren –
och undertecknad
Tage Skoog.
AHN-medlemmar i Peru, Sammanfattning 3-21
mars 2008
Med Måns Anderzen som färdledare åkte 6 personer
från AHN och 6 st ifrån Club Danes på en mycket upplevelserik resa till
Peru.
Vi flög in och ut ifrån Lima, och mellanlandade där
också på väg till Amazonas djungler.
Historiskt och kulturellt följde vi Inca-folket och
dess förfäder, samt ofrivilligt vad de spanska conquistadorerna
efterlämnat.
Med buss tog vi oss först till Nasca, där de i
öknen bevarade linjerna (2000 år gamla), geometriska figurerna och
djurfigurerna i megaformat fortfarande är ett mysterium, beträffande
dess tillkomst och dess betydelse i folktron.

Vi fortsatte sedan till Arequipa, som ligger i en
bördig dal vid foten av vulkanerna Misti och Chachani. Där besökte vi
bl.a. ett katolskt Nunnekloster med en 400 årig historia och ett
stenbrott där man än idag bryter den helt vita stenen för hand.

Sedan lämnade vi ökenområdet utefter
Stillahavskusten och begav oss med flyg inåt landet mot en av
högplatåerna i Anderna och till Cusco. Här har man två årstider,
Torrperiod och Regnperiod. Mars månad är i slutet av regnperioden,
varför vädret kunde växla fort.
Staden Cusco var Incarikets huvudstad och beskrevs
som Pumans stad. Här besökte vi ett antal tempel och byggnadsverk som
byggts till gudarnas ära. Mäktigast var Solguden, vars tempel en gång i
tiden var översållat med guld och silver i form av väggdekorationer,
skulpturer m.m. Dessa ädla metallföremål togs av spanjorerna och
omformades till mynt.
Härifrån gjorde vi en tur till Machu Picchu, en i
bergen högt belägen bosättning (2 600 m), som är utsedd till världsarv.
Man spekulerar i att byn var en reträttplats för de kungliga och också
ett lärosäte.

Man kan förstå att byggnadskonsten var högt
utvecklad, eftersom byggnaderna stått emot alla jordbävningar.
Förstörelsen får man tillskriva spanjorerna, som rev och tog
byggnadsmaterial för egna kyrkor och palats.
Vi gjorde även en utflykt till den heliga dalen,
där vi besåg ytterligare byggnadsminnen, men också en farm med
Alpackadjur. Från dess ull kommer de mest härliga stickade tröjor m.m.
vilka har så fantastiskt fina färger. Här fanns indianer i rakt
nedstigande led som vävde enligt gamla traditioner.

Därefter begav vi oss till de riktigt höga
höjderna, 4000 m, och till staden Puno. Staden är en handelsstad i
kanten av Titicaca-sjön. Här fick vi känna på andningsproblemen och de
kyliga nätterna.
Med båt besökte vi de flytande öarna, som sätts
ihop av torv-block och vass. Här finns spillrorna av urinnevånarna. Hit
drog de sig tillbaka efter strider med både Incafolket och spanjorerna.
Deras enkla hyddor var också gjorda av vass.

Innan vi flög tillbaka till Lima hann vi också
besöka en bondgård, där familjen inte hade någonting alls av vår
välfärd.

Sedan lämnade vi höglandet för att flyga till
Puerto Maldonado, via mellanlandning och stopp i Lima, där vi kunde
passa på att lämna kvar alla våra varma kläder etc. Via buss och båt tog
vi oss in i nationalparken Posadas Amazonas och vår lodge, som ligger
vid floden Tambopata. Vi var nu i ytterligare en klimatzon nämligen
regnskogen. Här fick vi bl.a. uppleva hur man tar tillvara
medicinalväxter, se och smaka på exotiska frukter inkl. termiter. För
att komma inpå djungels djurliv blev det tidiga morgnar med väckning kl.
4.

Vi såg apor, fåglar, vattensvin, världens största
utter, krokodil, spindlar m.fl. och så fiskade vi Pirayor.

Åter i Lima gjorde vi en stadsrundtur, besökte
marknader och upplevde Lima ”by night”, med avslutning i en park med
fantastiska fontäner, vilka ackompanjerades av musik och olika
ljussättning.

Text och bild: Lars Mild, AHN
upp

Hej,
alla goda vänner!
Den
nyblivne Pensionären tänkte berätta lite hur det är att bli pensionär.
Först lite vad som hände dagen P.
Som
brukligt vid högtidsdagar inleddes dagen med ”skumpa”, men i övrigt en
normal spansk frukost, som består av nypressad apelsinjuice, fruktfil
och müsli.
Snart
kom den första gratulationen över telefonen med sång. Det var
ordföranden i AHN-föreningen.
Vi
skulle bemanna Casitan som vanligt på onsdagar (Margareta som kök- och
barmästare och jag som klubbvärd), men på vägen dit hade vi lite att
göra. Margareta skulle hämta tekakor och köpa pizzor för kvällens
Klubbafton och jag skulle kolla upp låset på förarsidan av bilen hos
verkstan.
Margareta hade dock många fler inhandlingsbestyr! Hon införskaffade
”skumpa” (mig ovetande) som hon/vi sedan bjöd på i Casitan. Såsom
hövliga medlemmar tog de och skålade med Pensionären. Det blev alltså en
hel del ”skumpa” under dagen. Att det var så många medlemmar som kom,
hade sin förklaring i att ordföranden också låtit Kustradion få ett
meddelande, som lästes upp efter rapporter från de olika föreningarna
här på kusten, s.k. Kustbevakningen.
När jag
kom till Casitan vid 11:30 fanns det en bild på mig och text som
förkunnade min födelsedag.
Jag hade
ett bokat möte med IT-sektionen kl. 12, som inte gick att genomföra
p.g.a. ideliga avbrott, och därefter hade jag en fysioterapeut att
diskutera med, som kommit för att demonstrera en tingest, som man kunde
använda för träning av stort sätt hela kroppen. Han tyckte det var en
utomordentligt träningsredskap för alla, inte bara pensionärer
och golfare. Det bestod av en nylånrem som löpte genom en
tre-rullars ögla med handtag i ändarna och som sedan kunde justeras för
olika övningsmoment. – Jag skall testa den !!!! -. Man vill ju inte
”gubba” till sig, redan vid 65.
När det
så småningom lugnat ner sig lite vid 15-tiden, försökte jag få tid för
onsdagarnas PC-support, som vi ger till medlemmar med problem. Jag löste
i alla fall ett fall för en, som tålmodigt väntat, vilket gällde problem
med nätanslutningen. Min skärpa var klar som champange. Framåt 6-taget
var vi ett järn-gäng kvar, som tänkte invänta starten på Klubbaftonen kl
19:00. Vi skulle ha en trekamp med pilkastning, bollkastning och
puttning. Anslutningen var noll, några vände när det inte fanns ”något
folk” där. Efter att tidigare bara fått en macka började hungern göra
sig märkbar. De förberedda Pizza-snittarna åkte fram och hela gänget
bjöds på dessa plus vin. Vi hade det så trevligt, så det var ingen som
ville gå på lokal. Utan vi fortsatte ”festandet” på ovan sagda.
Avslutningsvis stängde vi Casitan och vi blev hemskjutsade. Något trött
och vimmelkantig tog jag ett sista glas och en jubileumscigarr på vår
altan tillsammans med frun, som gjort att hela dagen blev en högtidsdag.
Alla
gratulanter som hört av sig på telefonsvararen och på mail fick bli
dagen-efter nöjet.
Tack
till er alla som har givit mig era hyllningar, skickat kort, mailat och
telefonerat med sång till och med.
Jo, jag
skulle ju tala om hur det är att bli pensionär. Jag kan säga, att utan
alla er som gratulerat, hade jag nog knappast märkt något !!!!!!!!!!!
Jag har ju pensionär-pryat några år, så jag har haft en viss
tillvänjning.
Hjärliga
hälsningar
Tjalle
2007-05-27
Lite om slingbox
Många är i Sverige just nu och kanske en del
funderar över slingbox eller inte.
Jag har ju monterat in slingbox och kört den en
tid.
Det kan kanske vara av intresse att veta hur jag
ser på det hela. Ska försöka att vara så objektiv jag kan.
I första läget så vill man ju absolut ha samma
möjligheter att titta på Svensk tv som om man vore hemma.
Det kan man numera.
Förutsättningen är dock att man har dator och att
man har bra bredband såväl hemma som i Spanien.
Det viktigaste är att man har bra bredband hemma.
Vi tar det från början.
För att kunna koppla upp dig bra, behöver Du ett
bredband som i vart fall skickar i väg bilderna hemifrån med minimum 500
kb per sekund. Helst 600 kb.
Det kan Du få på olika sätt. Jag har ADSL
bredbands- koppling hemma. Trodde när jag var på Casitan och visade
fotboll att jag hade en uppkoppling på 8 Mb hemma. Verkligheten var att
jag hade 2 Mb uppkoppling.
Det ger en hastighet i mitt fall av ca 250 till 350
kb per sek. vilket inte var bra. Ni som var där kunde se att det var ett
visst bekymmer att följa fotbollen i spelet.
Hemkommen så uppgraderade jag till 8 Mb och fick då
ca 650 till 1000 kb per sekund uppströms. Det är bara uppströms som har
betydelse. Det är också väldigt olika vilken uppströms hastighet man får
på olika anslutningar och på olika orter. Det bästa är att testa med att
ladda hem Tp test
http://www.tptest.se/lista_artiklar.asp?lngCategoryId=1308
Hämta denna och testa Dina förhållanden.
När Du installerat den så klicka på avancerat på
verktygs menyn och be den testa uppströms. Annars testar den endast
nedströms. Nedströms får man oftast det man beställer.
Har Du nu en bra fart uppströms, så har Du bra bild
i Spanien. Eller i övriga världen.
Den är inte lika bra som en bild som Du tar direkt
från Din parabol digitalt men den är bra.
När Du tar emot bilden så behöver Du inte så
märkvärdigt bredband. Du behöver kunna ladda ner ca 600 till 700 kb per
sek. det tror jag att Du kan få med en anslutning på 3 Mb i Spanien.
Ta emot helst med att ha en kabel från Din router
till Din Dator. En trådlös anslutning kan minska hastigheten med upp
till 20 till 50 %. Det är onödigt att betala för ett starkare bredband
om det beror på endast en kabel.
Från Datorn till Din Tv har Du sedan en kabel som
till en extra skärm. Observera att Du inte får bättre bild för at Du har
en Hd redy eller en modern bredbands Tv som tar emot med högre
upplösning än tidigare. Tvärt om så kan det ger Dig en sämre bild. Tv
sänder fortfarande i samma format. Det är endast ett par gånger i veckan
som man sänder program där man får nytta av sin modernare Tv.
Oftast har även de gamla Tv apparaterna anslutning
som via adaptrar klarar anslutning till Datorn.
För att skifta program måste Du göra det via Din
dator. Sedan kan Du när Du får detta att fungera bra, viket inte alls är
något svårt problem, köpa till en trådlös program omkopplare precis som
Du normalt har på Din tv. Den måste Du dock rikta mot Din Dator och inte
mot Din Tv för att den skall koppla om.
Nu kan Du titta på alla de program som Du normalt
tittar på hemma.
Inte blir Du mer integrerad till det samhälle Du
lever i, men Du får åtminstone se de program som Du gillar hemma.
God lycka
Tage Skoog.
Galapagos
2007-02-02

Ingen skall tro att Tjalle kan koppla av ordentligt. Här är han i färd med
att utfodra några utsvultna "individer".
2006-11-26
Resebrev från Asien.
Så närmar vi oss Asien- resans slut. En
intressant och minnesvärd färd.
En resa som om man ser den som ett komplement till Argentina, gjort oss
till världsmedborgare på ett bra sätt.
Alla människor har det inte likadant, men alla strävar efter att på
olika sätt få det bättre.
Ibland grusas dessa saker av att samhällsmaskineriet kommer i obalans.
Det å sin sida kan bero på många saker.
Religion ekonomi politik eller vanstyre av annan anledning. Det kan
också som just i Asien eller Sydamerika delvis eller i hög grad bero på
kolonialmakter som av ett eller annat skäl, vill ha tillgång till
rikedomar som kan finnas i det landet.
Engelsmän Fransmän Portugiser japaner och på senare år Amerikaner har på
olika sätt och med olika medel försökt, tilltvinga sig herravälde över
andra länder.
Här i Asien är det mycket påtagligt.
Rikedomarna som länderna förfogar över har varit ett kärt byte för
kolonialmakter.
I sken av att man vill hjälpa regeringar eller möjliga
regeringskonstellationer har vapen och pengar tillförts för att i själva
verket berika sig på ländernas tillgångar.
Detta glada vänliga folk som de tre länder vi besökt består av, har fått
utstå oerhörda lidanden.
Priset som våra vänner här nere fått betala för vår jakt efter deras
tillgångar är högt.
Jag kunde inte föreställa mig detta innan jag åkte hit.
Miljontals döda så sent som 1975 till 79 av Pol Pott. Kraftigt
understödd av Amerikanerna som jagade kommunister överallt.
Under dessa fyra år dödade Pol Pot ca 2,4 miljoner av sitt eget folk.
Sveriges ambassadör Öberg skriver hem till utrikesförvaltningen att allt
är bra och att Pol Pott är en stor tillgång för landet. Det är den
bistra sanningen. Vilken duktig ambasadör!!!!Usch! för sådana människor.
Alla som hade något yrke eller som var studerade satte man ögonbindel
på, ledde dem till en grop och slog man ihjäl dem med en påk. Givetvis
efter att först ha torterat många av dem. Detta för att bygga upp ett
land med sådana som inget annat kunde än de kunskaper regimen ville ge
dem.
Ibland skrivs det någon notis eller artikel om vissa förhållanden som
råder.
Oftast dock av västmakter, färgade till deras förmån.
Som alltid när det råder fattigdom, oaktat vad den beror på så får
religionen en stor betydelse.
När man känner sig hjälplös så försöker man få lindring med att tro på
någonting.
någonting sagt i den betydelsen att det är lite olika gudomar beroende
på var man befinner sig.
I Kambodja Laos och Thailand, är
buddhismen stark. Den präglar samhällena till mycket stor del.
Inget kan göras utan att man talat med sin Buddha. I trädgården vid
varje hus finns ett litet tempel som man minutiöst sköter varje dag.Där
lägger man ut frukt eller och blommor för att blidka guden.Det sociala
stödet som vi har finns inte i dessa länder. Skulle man behöva blod vid
något tillfälle ex vi, så får man först betala innan man får något.
Betalar man inte får man inget. Men då kan man ju dö. Visst, det gör
man.
Buddhistmunkarna har dock en viss
betydelse i sammanhanget. Varje munk går upp tidigt i ottan med en skål
som han tigger allmosor i.
Fram till kl 11 00 får Buddhistmunken äta, men efter det så används de
gåvor han fått in för att ge de allra fattigaste mat.
De stora tempel som överallt finns här saknar motstycke i vår kultur.
Landet eller länderna är fullproppade av dessa byggnader.
Varje liten by eller gård ansamling har dessa byggnader och tillhörande
munkar.
Tänk den hädiska tanken att de pengar som
läggs ner på detta i stället finge berika människorna.
Landet eller länderna har rika jordar som ger dem bra skördar. Ris odlas
i stora mängder och skördas ibland upp till tre gånger per år.
I vissa regioner är djungeln dock tät och otillgänglig.
Markområdena utanför vägar inte säkrade och min röjda från alla de krig
som varit här. Fortfarande sprängs såväl barn som fullväxt i luften av
briserande minor.
Det som för en turist är största kruxet är med myggorna. De ger sig
tillkänna var Du än befinner Dig. Dom är små och illvilliga.
Alla vi som varit med på denna resa har
kliande myggbett att tidvis sköta om.
Bangkok som är en stor stad med ungefär samma befolkning som Sverige
Totalt Ca 9 milj. Invånare, är ett myllrande trafikkaos.Man är ju inte
van vid att bilar kör hur som helst. Här möter Du bilar som kör förbi på
fel sida. Kör mot trafikriktningen och fram för allt tvärs över
gatorna. Det ser dock ut som Thailändarna i god tid ser att den bilen
eller den motorcykeln tänker möta mig på fel sida och därvid anpassar
mötet efter det.
Smoggen ligger som ett dis över staden.När
man närmar sig Bangkok ser man på långt håll hur diset ligger över stan.
Detta måste naturligtvis åtgärdas. Men hur?
Medellivslängden är låg.
I Kambodja så låg som 53-55 år för herrar och ca 58- 60 år för damer.
Detta är synpunkter skrivna på hotell Montien Riverside i Bangkok den
dagen vi åker hem mot Spanien.
Frånsett att någon haft någon kortvarig magåkomma, så åker vi alla hem
friska och huvudberikade.
Hjärtliga
Hälsningar!
Margit o Tage Skoog
Resebrev
från Tage Skoog 2006-11-26
Vi befinner oss i Laos just nu. Här är verkligen
klimatet just nu perfekt.
Vi fortsätter vår jakt efter Nirvana.
Just i Ankor wat, så kunde vi i det buddistiska
templet eller den Buddistiska staden Ankor Tom uppleva denna stora sak.
Den är just uppbyggd för att man genom inre tankegångar, goda tankar,
bra karma, så kommer man efter viss botgöring fram till sin livs
höjdpunkt. Det Buddistiska tillståndet Nirvana.
Rent praktiskt så är Nirvana mittpunkten av denna
stad, detta tempel. Omgivet av allehanda gudomliga symboler och
praktfulla reliefer och statyer så kommer man in i centrum. Centrumet av
Nirvana är gjord som stora dammar med porlande vatten och vackra
dansande flickor.
Just här hade man 600 sedesamma flickor som varje
dag dansade för invånarna. Det tillhörde kulturen att skapelsens vackraste
skulle uppträda och till gudarnas ära och folkets förnöjelse skulle
framföra olika typer av såväl rituella danser som annan typ av konst.
Här fanns då mer än 2700 Munkar som intet annat gjorde än strävade efter
andlig kraft från sin gud. De vore dessutom helt avhållsamma från
kvinnor.
Fortfarande gör man på samma sätt. Varje hus i
såväl Kambodja som Laos har en egen liten stupa eller andehus som man
sköter om dagligen. Där står såväl blommor som andra värdefulla saker
samlade och i givakt för den fromma guden.
Folket i dessa länder är omöjliga att inte tycka om. De är ständigt
glada och oerhört artiga. Umgås Du under dagen med någon härifrån, så
kommer Du innan dagen är slut att ha tackats hundratals gånger.
Vi fortsätter vår resa efter att ha sett den hemska Pol Pott regimens
härjningar. Hemska saker mot sitt eget folk.
Sittande vid Mekong Floden på kvällen fridsamt tillsammans med Laoneser,
tittande på solnedgången så mår man bra. Fiskarna slänger ut sina nät,
befolkningen vattnar sina odlingar och turisterna befolkar deras kaféer.
Vänligheten. Stillheten. Vördnaden för allas vår
existens finns där. Vi är ganska lika. Såväl gudar som lekamligen är
våra mål likartade. Fred och omtanke om varandra.
Vår resa fortsätter. Mot nya mål.
I morgon med buss ca 15 – 20 mil mot mellanlandning för resa mot Luang
Parabang. Den väg vi kommer att åka var för bara ett antal veckor sedan
avspärrad av gerillan de röda Khmererna. Eller en avart av dessa. Vi
hoppas på att få passera ostört genom området. Men det är mycket
stämplande och formaliteter när man reser här nere.
Allting är billigt här. Det kostar praktiskt taget ingenting. Jag
växlade trettio dollar och fick i den lokala valutan 300 000. En skjorta
av yppersta klass kostar omkring 30 - 40 kr.
Här tjänar en vanlig jobbare upp till ett par dollar om dagen.
Ha det bra!
Med
stor aktning
Hälsar
Tage Skoog
Rune Lundh Kåserar.
HÖSTEN 2005 – 2
Axplock ur
nyhetsfloran
Afrika närmare Europa!?? Den spanska
regeringen har anslagit 10 miljoner euros för studier av möjligheterna att
bygga en järnvägstunnel under sundet mellan de två kontinenterna. Det
kommande projektet har stötts och blötts under många år. Spaniens och
Marockos regeringar anser tidpunkten vara inne för att planera en fast
förbindelse till fromma för det allt viktigare utbytet av handel, kultur,
turisttrafik m.m. Många européer kommer att opponera sig mot att gränserna
öppnas ännu mera för immigranter söderifrån. Redan finns ca 8 miljoner
afrikaner i Europa, men utvecklingen i stort kan knappast stoppas. Allt
flera spanska företag investerar i Marocko och uppmanas därtill av
politikerna. Den illegala nattliga båttrafiken med flyktingar till den
spanska kusten (med 8000 omkomna under några år) borde då kunna undvikas.
Att internationaliseringen fortsätter är ett faktum.
SNABBTÅG. Den ambitiösa (och charmanta)
kommunikationsministern Magdalena Álvarez, andalusiska, har slutit avtal
med RENFE-verkstäderna i Málaga om tillverkning av ett stort antal hela
tågsätt AVE (höghastighetståg). Programmet omfattar 700.000 arbetstimmar,
och det betyder en mängd jobb under flera år framåt. Inom ett par år
kommer restiden från Málaga (Fuengirola) att nedbringas avsevärt..
Follkmängden i Spanien uppgår till över 44
miljoner, i Andalusien till 7.850.000. Den spanska nationen spelar en allt
viktigare internationell roll beträffande ekonomi och politik m.m. samt
idrott. Madrid fick nyligen besök av Kinas högsta ledning, och i
Barcelona
har avhållits en kongress mot terrorism med deltagande av 25 stats- och
regerngschefer från EU-området samt 10 arabstatschefer. Mötet blev ingen
succés men väl ett framsteg. Det gäller allt mer att hålla igång ett
samarbete med och mellan länderna..
Inflyttning..
Inom de närmaste 3 åren kommer ca 30.000
bostäder på kusten att förvärvas
av
engelsmän. I detta ”Europas Florida” beräknas nu redan finnas 226.000
britter, 135.000
tyskar och 35.000 skandinaver (?)
bosatta. Uppåt 100.000 tyskar uppges ha planer på att inom de närmaste fem
åren skaffa sig ett andra hem på Costa del Sol.
Sjukvård. Med den snabbt ökande folkmängden
på kusten accelererar också behovet av medicinsk vård. Det noteras därför
tacksamt, att ett nytt stort sjukhus håller på att etableras, nämligen
XANIT. I en fyrsidig helsidesannons i SUR den 27/11 presenteras detsamma
utförligt. På en tomt på 21.000 kvm i Benalmadena nära motorvägen och
flygplatsen lägger man nu sista handen vid ett sjukhus med ledstjärnorna
skicklighet, effektivitet och service.
En stark finansiell grupp, som bl.a. äger Tivoli
World, finansierar, bygger och leder projektet. Alla specialiteter kommer
att representeras av hundratalet läkare , flera framstående och kända. De
senaste teknologiska nyheterna installeras, som den första Acelerador
Lineal
IMRT-IGRT-OBI (vad det nu kan betyda?).i Spanien.
Bredden och kapaciteten sägs bli så stor, att man förväntar sig patienter
även från övriga Europa och norra Afrika. Avtal om samarbete ska träffas
med sjukkassor, försäkringsbolag, resebyråer m.fl. Egen helikopter.
Invigning i december. Det låter lovande..
FILM Skådespelaren
Antonio Banderas, född i Málaga och gift med Melanie Griffith, blev känd
för alla Almodóvar- filmerna och sedan karriären med Hollywood-filmerna,
inte minst
dem med El Zorro. För några dagar sedan
började han en egen produktion av Los caminos de los ingleses
(Engelsmännens vägar) med inspelningar i Málagas centrum. Han har även
grundat en teaterskola där. För sina stora förtjänsters skull har staden
gett honom en predilecto-utmärkelse (”särskilt utvald”).
BOK. AHN-medlemmen och tidigare
chefsideologen i tankesmedjan Timbro i Stockholm Sture Eskilsson har
utkommit med sina memoarer med titeln Från folkhem till nytt
klassamhälle – ett högerspöke. Thomas Gur har på Sv.D:s ledarsida
recenserat boken under rubriken ”Med uthållighet och tydliga värderingar”
i en initierad analys. Boken kommer att kunna köpas i december i Hemingway
bokhandel i Los Boliches.
Schack. Som tillägg till artikel om
stormästaren Pia Cramling i Sydkusten för december börnämnas, att
Madrid-tidningen El Pais (med 2 miljoner läsare) på en helsida
porträtterat världsmästaren Véselin Topálov, 30-årig bulgar bosatt i
spanska Salamanca. Också vicedito Viswnathan Anand är resident i Spanien,
närmare bestämt i Madrid. Det är vidare intressant, att
blindorganisationen ONCE valde Fuengirola (Hotel Confortel) för
landskampen i schack för blinda och synskadade nyligen. 80 spelare deltog.
Segling på världshaven. Ostindiefararen
”Götheborg” har lämnat Cádiz och lagt kursen mot Brasilien med
kalkylerad ankomst till Recife om ca 30 dagar. Ny besättning mönstrade på
före avresan. Den hisnande långa seglatsen till Kina är uppdelad i tolv
etapper, var och en med 50 elever, berättar i Sv.D. 19-åriga Andrea
Ahlenius bl.a. Under fyra adventssöndagar. . ska hon rapportera om det
Stora Äventyret över Atlanten. Väl något att se fram emot, kanske särskilt
för dem som började läsa Joseph Conrad som barn. Det är heller inte
omöjligt att Superseglatsen redovisas i bokform och/eller film.
Personnytt. Sångerskan Isabel Pantoja (som
haft restaurang i Fuengirola) har haft tre prisade konserter i Palau de la
Música i Barcelona, ackompanjerad av 52 musiker i Moldavias nationella
symfoniorkester. Hon sjunger dessutom in andalusiska folksånger på
CD-skiva...
I en intervju försäkrar hon, att det finns tre saker
som inte kan döljas i livet: ”lycka, havandeskap och pengar”.…
Förut omskrivne stjärnpianisten Bebo Valdés (ivrig
opponent till Fidel Castro) har efter 30 års bosättning i kalla Stockholm
beslutat sig för att flytta med sin svenska familj till Benalmadena,
välkomnad av borgmästare Enrique Bolín. Inga Lágrimas negras”
(Svarta tårar) längre….
Fuengirola i november 2005
Rune Lundh
HÖSTEN 2005 - 1
NOBEL- priset i litteratur (10 miljoner kronor) tillföll också i år en
i stort sett okänd författare: den 75-årige engelsmannen Harold Pinter..
Akademiens motivering löd: ”som i sina dramer frilägger avgrunden
under vardagspratet och bryter sig in i förtryckets slutna rum”.
Han presenterades allra sist i spansk TV-1:s nyhetssändning tillsammans
med 80-årsfirande Margaret Thatcher – två verkliga kontraster. Teatern har
varit den radikale Pinters hela värld, han som tillhörde Angry Young Men -
gruppen (ifrågasatte det mesta) på 60-talet, han som hårt kritiserat Bush
och Blair, han som varit aktör och dramatiker, filmskribent och
filmdirektör och nu tänker bli politisk kritiker, han som enligt
Nationalencyklopedin i sina pjäser excellerat i ”dunkla hot, sjaskiga
miljöer och brist på kommunikation”. Men Málaga tidningen SUR
skriver 3 helsidor om honom med en fyllig,
positiv och inträngande analys av den mångsidige, nu vittberömde
opponenten.
Den i Fuengirola
bosatta svenska schackspelerskan Pia Cramling blev som 19-åring kvinnlig
stormästare och ett år senare internationell mästare. Schacket är hennes
liv och passion. Nyligen kom hon även med på en lista över Sveriges 50
bästa hjärnor, som nr 13. Bland andra superintelligenta märkes nr 1:
professorn i molekylär bioteknik Mathias Uhlén med Wallenberg-finansierade
projektet Human Proteine Resource syftande till att med enkla blodprov
diagnostisera alla sjukdomar. En annan mycket klok person är nr 10:
finansministern Pär Nuder, och som 15 i ordningen kommer Horace Engdahl i
Svenska Akademien och som nr 21 Volvochefen Leif Johansson. För återväxten
i framtiden blir det nog inga bekymmer. Som exempel talade Karin Dierks -
Eckardt i Stockholm på tillfälligt besök på kusten om sin sonson Fredrik,
18 år. Detta matematiska snille höll i våras ett föredrag på engelska
inför 200 akademiker församlade i Karolinska Institutet, Stockholm.
PS. Finns någon
nordisk schackklubb på kusten? Om inte kunde väl någon undersöka intresset
för bildandet av en sådan i t.ex. Fuengirola.
En svensk väninna
med tidigare verksamhet i Columbia bekände en gång, att det roligaste med
livet som pensionär här nere var skvallret. Är det så än?
Spanjorerna tycks i
alla fall vara ytterst intresserade av allt som kungafamiljen, hertiginnan
av Alba, baronessan Thyssen, aktriser och skådespelare, sopraner och
tenorer, fotomodeller och tjurfäktare, mannekänger och idrottsmän av alla
de slag har för sig, har på sig, har för åsikter etc. Även i TV finns
särskilda program med diskussionsgrupper, som dissekerar kändisarnas
uppförande, kärleksliv och uttalanden. Dessvärre har kronprinsessan
Victoria av Sverige och hennes fästman Daniel Westling drabbats i en notis
i en söndagsbilaga med stor spridning i Spanien. Han beskrives som ”un
nino mal de casa mal”, som obildad, med ett slarvigt liv och en överdriven
muskulatur.. Är det verkligen så, att svenskarna ”gapskrattar” åt denna
kombination av ”kvinnan av börd och mannen av folket”? (Fast nu säges han
lanseras som chef för ett aktningsvärt företag). För en svensk patriot är
dylika skriverier gräsliga. Vad göra åt sådant?
I skarp kontrast
till nämnda artikel bemötes spanska kronprinsparet med välvilja och
beundran, särskilt inför prinsessan Letizias (f.d. journalist) väntade
nedkomst i november. Prins Felipe har förklarat, att han ska vara med vid
den betydelsefulla händelsen, ”även om jag ska svimma”. ”Un principe
valiente” (”en förträfflig prins”), skriver man i Málaga. Båda har en
grundlig utbildning, de har förberetts noga på olika plan, och de blir
sannolikt ett bra kungapar så småningom, i detta fall ”mannen av börd och
kvinnan av folket”-.
Den tremastade
fullriggaren ”Götheborg” lämnade den 3 oktober sin hemstad med 100.000
avskedsvinkande i båtar och på land. Skeppet är byggt som sin föregångare
på 1700-talet med samma material (framför allt ek) och samma metoder, och
det blir spännande erfara hur det ska gå på den enormt långa sträckan till
Kina I slutet av november beräknas skeppet anlöpa Cádiz. För några år
sedan fick jag av dåvarande svenske ambassadören i Madrid Tomas Bertelman
ett ex. av en bok behandlande förbindelserna mellan Sverige och Spanien på
1700-talet. Boken som var utgiven av universiteten i Göteborg och Cádiz
tillsammans skildrade bl.a. sjöfarten till Kina, med uppehåll i Cádiz för
inlastning av silver för betalning av thé, kryddor, tyger m.m. i kinesiska
hamnar. På den tiden var ju sådana långa seglatser minst sagt äventyrliga.
Kanske kan några av oss här längst i söder av Europa få turen se
fullriggaren passera och
vinka LYCKA TILL.
Fuengirola i oktober
2005.
Rune Lundh
Cykelns Dag
SOMMAREN 2005

i Málaga firades med ett
uppbåd av 5.000 aktiva cyklister. Också i Madrid,
Barcelona och andra städer ses cykeln allt mer som ett nyttigt
transportmedel, utan utsläpp av gaser. I Stockholm är det lättare få luft
i cykeldäcken medelst en kommunal kompressorbox vid Slussen. Sedan 1999 har antalet cyklande fördubblats – varje dygn
är 100.000 cyklister ute i trafiken. I Lund ska tusentals studenter få hjälp med övervakad
cykelparkering o.s.v. Sportmässigt den 34-årige amerikanen Lance Armstrong vann för sjunde
gången i rad världens väl svåraste cykellopp Le Tour de France (Frankrike
runt) omfattande 360 mil fördelat på 20 dags etapper. Det gällde också att ta sig upp på 2000
meter höga berg ("känns som en hästspark i ansiktet").och sedan nedför dem i svindlande fart. –
Tilläggas bör, att Armstrong vid 26 års ålder drabbades av livshotande cancer i viktiga
organ – densamma botades efter operationer. "Hela livet måste jag kämpa mot cancern",
och cancerforskningen får miljoner i bidrag från hans stiftelse.
En dag i augusti var mästercyklisten inviterad till president George W
Bushs farm i Texas. De är båda födda i södern, och under en 2-timmars cykeltur blev det nog
ett livligt menings- utbyte, sedan simning i poolen och till sist bjöds naturligtvis på en
präktig lunch.
Den 86-årige exilkubanen Bebo Valdés, sedan många år bosatt i Stockholm
med svensk familj,, är en vida berömd musiker, pianist och dirigent, ger konserter
i flera länder – i Spanien i Madrid, Malaga och i grottorna i Nerja vid
den årliga festivalen där. SUR i Málaga skriver entusiastiska artiklar om
Fidel Castros ständige antagonist. En kontrast till denne veteran är den i
Málaga födde och boende 17-årige violinvirtuosen Jesús Reina, som också
deltog i nämnda festival med från New York medhavt Stradivarius- instrument
värderat till 4,5 miljoner dollars.
En annan märklig person är den 14-årige norske stormästaren i schack
Magnus Carlssen, som deltog i León- turneringen i Spanien tillsammans
med andra framstående spelare.. Redan som 5-åring kunde Magnus alla
jordens länder och deras huvudstäder utantill – vad månde bliva av en sådan nordbo, kallad "schackets Mozart"?
De sista åren har det varit mycket att läsa om forskningen kring
STAMCELLERNA, som en möjlig väg att gå för att så småningom bota degenerativa sjukdomarna
som Alzheimer, Parkinson m.fl. Granada har ett av sjukhusen i Andalusien
som har nära samarbete med Karolinska i Stockholm. Bush i USA är
motståndare till denna forskning av etiska skäl, liksom katolska kyrkan
och därmed förra spanska regeringen. Men guvernören Schwarzenegger i
Kalifornien är en varm anhängare, och efter en folkomröstning i denna
delstat satsas över 20 miljarder kronor på arbetet. Den nya spanska
regeringen under Zapateros ledning är mycket positiv, liksom
provinspresidenten i Sevilla Chavez. Stora anslag har beviljats för främjande av stamcellsprojektet, som också rönt
anmärkningsvärt stor uppmärksamhet i National Geographic Magazine och i
internationell press. Kanske får någon av oss här nere bevittna ett
genombrott i denna forskning?
Kulturchefen i Sv.D. Carl-Otto Werkelid har i en artikel undrat: "Är
någon beredd att ge 50.000 för en svensk pensionär? Med andra ord: noteras gamla ting högre
än gamla människor i Sverige? – Den absurda frågesatsen aktualiseras mitt
i auktionshänryckningen av en ny bok: "Pensionär – aldrig i livet!" (Bokförlaget Langenskiöld),
där elva 40-talister intervjuas av Birgitta Kristoffersson och Håkan Lahger."... "För att
travestera en dikt av Werner Aspenström: inte mycket i samhället tyder på att vi värderar en
tänkande 77-åring högre än en slug 22-åring".Den boken måste man väl kunna skaffa? Det
finns mycket att diskutera.
Spansk press debatterar mycket den kraftiga ökningen av åldringar. "Den
nya åldern mot- svarar varje år en stad av Cadiz storlek." (Ca 135.000 inv.)
Till slut kan man återge några rubriker ur Malaga- tidningen SUR: "El Clinico tillämpar en terapi mot hudcancer som undviker operation av
patienterna". "Málaga pionjär i applikation av kyla mot próstatacancer". "Spanska forskare botar levercancer med immunologisk behandling".
"En ny teknik förbättrar korrigeringen av långsinthet, kortsynthet och
astigmatism. En klinik i Málaga pionjär i applikationen av denna behandling, praktiserad i
USA". Etc.
Fuengirola i september 2005
Rune Lundh
.
|