Resor vi gjort

Så var det dags för årets blomstervandring. Denna vår, som gått i regnets tecken har gjort att naturen är försenad i sin utveckling. Fortfarande är det kallt i luften och denna morgon var också mycket blåsig men solen värmde men sina strålar.

Vi samlades i våra bilar vid moskén kl 10 och dagens tur skulle gå till kullarna uppe i Torreblanca, alldeles nära den s k Vatikanskogen. Påven hade där tänkt bygga ett kloster, men då Vatikanstaten inte ville betala någon skatt för tomten, nedlades projektet.

Den första blommorna som mötte oss var liljorna, de s k dödsliljorna (afodilerna), som nu går i frukt. Vi svenskar vill gärna plocka dessa ståtliga liljor, men för spanjorerna har de att göra med begravning. Dessa liljor växte på de elyseiska fälten i Grekland.

Lennart visade oss trädet Parkisonia eller Jerusalemtörne, ett sydamerikanskt träd. Linné har gett det namnet efter en 1500-talsapotekare. Trädet är taggigt och och får snart små gula, skira blommor. Vid Palomaparken i Benalmádena finns det gott om dem.

Linné döpte ofta giftiga växter efter sina fiender, särskilt efter dem som kritiserade honom.

Rör inte djävulsginst (taggiga) eller ärttörne. Dessa ser man blomma överallt, då getterna inte äter dem.

Den lilla vita trampörten täckte marken här och var, den sprids genom att vi trampar på den och för med oss fröna.

Skäggfibblan lyste gul med sin svarta prick i mitten. Vi såg blåsgetsväppling och ogräset getfotsklöver. Inte ens denna blomma ville öppna sig mot solen denna kalla morgon. Denna växt är motsvarigheten till våra maskrosor, togs in från Sydafrika och går inte att utrota. Getterna äter den inte p g a dess syrliga blad.

Vindor (aristoloccia) växer överallt, vi såg piprankan, som ser ut som en livmoder. Är en medicinalväxt (lika botar lika, denna växt alltså läkande för just livmodern).

Vi hittade också grekisk åkerkulla eller klubbertram, som den heter i boken ”Medelhavets växter”.

Långa vippor som stack upp ur gräset är espartogräset, som är ett mycket starkt och segt gräs. Det användes bl a till att göra korgar av. Franco förbjöd folket att plocka det, då han själv ville ta hand om det.

Vi passerade ett johannesbrödsträd. Dess frukter, skidor, åt man mycket i kristider och vi vet att de är mycket omtyckta av åsnor. Dess frön (kirat) användes av araberna att väga guld, därav ordet karat. Det ska finnas 37 frön i varje skida.

Vi åt däremot inga giftiga växter utan åt vår medförda matsäck skyddade av vinden i solens sken. Tänk att det ska vara så gott med picknick!

Tillägg: Trädet vi ser överallt på Sydkusten, som ser ut som en stor plastgran heter araukaria eller Norfolksgran.

I stället för himmelsfärd!

Kolla Klicka. Picasa webbalbum - idetage - Med MC till C...

Motorcykelutflykt med AHN. Vi är sju Hojar idag 9 människor. Ingen direkt idealisk dag på grund av såväl temp som blåst.
Den andra dagen som inte varit helt idealisk på en och en halv månad. Alla andra dar har det inget blåst och tempen legat närmare trettio grader. I dag 19 grader under dagen vid kusten. 10 grader högst uppe på Sierra de Torcal.
Men vi gjorde det. 18 mil blev det.

Resan gick med stundtal 8 bilar från Fuengirola vid Alhaurin, Coin och Monda. Där åt vi lunch på Marbella Gun and Country Club. Vilken fin dag.

64 personer mötte upp för att i egna bilar åka på "bilrally utan hets"med Tage Skoog som reseledare.
Lite svårt var det att hålla ihop hela gruppen.

Vi var 13 botaniskt intresserade som anslöt oss sig till blomvandringen med Lennart och Britt-Marie Ekman. Vi gjorde studier av både planterade prydnadsväxter och vildväxande flora i dikeskanterna. De flesta prydnadsväxterna är invandrare liksom de flesta palmerna utom en.

Vi försökte inpränta de fantasifulla namnen och kamrorna var flitigt i användning.

AHN Fuengirola/Mijas tillsammans med AHN Torremolinos och SPF Gjorde en två dagars resa den 12 och 13e mars till Cordoba tillsammans med reseledare Olof Montelius. Ett av de verkligen intressanta besöksmålen var att komma till Kalifen Abd al - Rahmans hem, som byggdes på 936-940 talet. Ett område på 112 ha mark en liten stad som ligger en bit utanför Cordoba.

Lämningarna, där idag 7 – 10 procent av hans hem är framgrävt visar på ett ståtligt palats på en verkligen vacker plats. Runt staden byggdes en mur som är 750 meter gånger 1500 meter. Muren är fortfarande intakt. På insidan av denna byggdes med ett rikligt mått av vatten, park och bad tvätt och bostäder för såväl Kalifen som hans stab av folk som administrerade hans domäner.

Området är upplagt så att man kan göra en bra promenad runt och inuti de påbörjade utgrävningarna. De Arabiska valbågarna som finns i detta komplex har ett utseende som minner om Mezquita catedralen inne i Cordoba. Runt området ser man att i utgrävningarna kommer fram stora mängder av reliefer och utsmycknings detaljer som kalifen omgav sig med. Parken som anlades nedanför huvudbyggnaden är helt underbar och ger intryck av att man kommit till något som varit ett slott.

Man får hoppas att utgrävningarna kan fortsätta och ytterligare ta fram det gamla byggnadsverket till glädje för all kulturtörstiga människor som söker sig dit.

Också ett privat hem av typen övre stånds hem besöktes inne i Cordoba. Där var det inte ruiner som besågs, utan ett hem fullt med vardagssaker som använts under långa tider. Vackert smyckat med mycket blommor och växter av varierande slag.

Resan var ett arrangemang där samarbete mellan ovan uppräknade Svenska föreningar. Att samarbeta är ett bra sätt att fylla resor och utflykter med folk och därmed kunna hålla ett förhållandevis lågt pris på arrangemangen. Det ska vi fortsätta med.

För Er som inte var med rekommenderar vi att Ni följer i vårt spår. Gör ett besök till Madinat al-Zahra. Den angenäma temperaturen med mellan 25 0ch 30 grader och strålande sol under de två dagarna bidrog till att resan blev extra trevlig.

Montelius den forne läraren i Filosofi och dessutom Präst Emeritus, kan sin läxa. Detta är ett specialgebit som han älskar att få berätta om. Årtal och precisa tidsangivelser, tillika namn på alla möjliga härskare och historiska personer bara forsar ur Montelius som något självklart. AHN har haft och har lyckan att kunna använda sig av denna kunskap. Mer resor till andra mål kommer framöver.

Så åkte vi iväg på Bilrally utan hets.

Åtta bilar 27 personer. Ingen hade förut åkt denna slingrande betongväg av de som var med.

Så småningom hamnade vi i Alhaurin på trädgården där deltagarna bjöds på kaffe och kex.

Nästa anhalt var en porslinsfabrik.

Här kunde konstnärliga saker inköpas.

Allt i skulpterat.

Efter detta åkte vi mot Guida där vi kunde njuta av vår medhavda lunch.

En plats vi försöker glömma ur sanitär synpunkt.

Men maten och humöret var på topp när vi besåg staden.

Så småningom avslutades resan med ett besök på Slottet eller borgen i Monda.

Enormt brant upp till härligheten. Men väl där njöt vi av utsikt och lite fika.

upp

El Catujano den 5 april 2007

El Catujano är en häst och ridskola på gångavstånd från Fuengirola

Britt-Marie o Lennart Ekman guidade oss runt.
Det är möjligt att se dessa vackra växter i Fuengirolas närhet.

I på morronen tveksamt lördagsväder, så startade vi med 20 förhoppningsfulla
rally åkare, ett rally mot russindalen. En färd där färden var målet.
Dagens tur gick först till Totalan där vi tittade på en lokal minimarknad.
Promenerade genom den pittoreska byn som var byggd på en bergskam, där en
gata gick längst kammen och sedan var det uppstyltade hus på vardera sidan
av denna huvudgata.
Här drack vi kaffe hos en lokal barägare, som var minst hundra år (tror jag).
Hans maskin och kapaciteten på servicen gick omedelbart upp på högvarv. Med
högvarv menas att han rörde på sig.
Så småningom fick vi vårt kaffe och kunde till det lägga en hel del kakor
och kex som inköpts och medhavdes.
Färden fortsatte mot Oljas efter en del krokiga men bra vägar.
Här är mandelodling ett stort nummer. Överallt kunde man se mandelträden som
nu hade hunnit få gröna kartar.
Så fortsatte resan mot Comares. Likt psalmisten och sångaren som sjunger
"jag har hört om en stad ovan molnen" är Comares denna åsyftade stad.
Den ligger på över 1000 meters höjd. Med en vidunderlig utsikt över
nejderna.
Efter att ha besökt den längst upp välskötta och välansade kyrkogården,
promenerat runt i staden och besökt värdshus och hotell. Varit in i ett hem
hos en dam och tittat, insåg vi att magen borde få en vitamininjektion. Nu
körde vi ner mot bättre tempererat område, där vi intog vår medhavda
matsäck. Våra närmaste grannar var en åsna som betade alldeles bredvid oss
och några vildhundar.
Efter god förplägnad gick resan vidare nu mot den egentliga russindalen.
Givetvis hängde inte här några russin i mars månad. Men nu kunde vi som
undrat vart allt gott Malagavin och annat vin som produceras här odlades.
Finns det någon mer som har sådana tankar, åk denna väg ner mot Cutar, El
Borge och Almachar. Det är fantastiskt att se kulle upp och kulle ner, stup
som oländig terräng, var uppodlade med vinstockar. Man kunde se de
upptrampade stigarna uppefter branterna som åsnorna går efter, vid skörd och
skötsel av vingårdarna.
Utan dessa husdjur vore det komplett omöjligt att odla vin på många av dessa
ställen. Vi fick inga russin med oss. Sannolikt för att det dels var helg och
dessutom en tokig tid på året.
Åk hit tredje söndagen i september. Då är det skördefest då russin delas ut
till alla besökande i stora mängder. Fest råder då i denna dalgång. Så tänker vi göra.
Kanske ordnar vi inom AHN en bussresa till festligheterna
vid denna tidpunkt.
Till dess ha det bra.
Önskar vi som höll i dagens tömmar.
Margit och Tage.

Resan skall göras i december därför att huvudattraktionen är att besöka Spaniens största julkrubba i choklad.
Vi får också se rationell tillverkning av julkonfekt och har möjlighet att köpa den absolut färsk.
Första besöket är på Machaquito, fabrik som tillverkar ánis och andra likörer

Tisdagen den 7 mars. Reste vi till Ronda med buss. Rundvandring i staden och bl.a. besök på tjurfäktningsmuseét.

Lunch. Sedan åkte vi med smalspårig järnväg till San Roque. En mycket scenisk tur.

Vi betalade 65 Euro inklusive lunch och alla inträden. Återigen en kvalitets resa i AHNs regi.

Vår utomordentligt kunniga guide Siv berättar här för oss om Spanska mysterium.

Vår mat på Ventan efterlängtad eter mycket kunskapsinstoppning i våra hjärnor.

Med fullastad buss tog vi oss till Cadiz. Stopp för god förtäring ingår i priset vid "First Klass" liksom mycket annat.

Här har vi gått ombord på båten för att bekanta oss med miljön. En pratstund med sjömännen ger goda signaler.

En av deras förträffliga besättningsmän ger oss här bakgrund till Ostindienfararens vedermödor. Mats Larsson hette han.

Här luktar det tjärat tågvirke. Luta Er fram och lukta på bilden.

Doft punkt. Lukta här.

Vi startar från Fuengirola och åker längs med kusten i riktning mot Cadiz. Efter ett kaffestopp längs vägen är vi framme i Cadiz mitt på dagen och gör först en rundtur med bussen för att få en överblick över staden, vars gamla del ligger ute på en udde som förbinds med fastlandet genom en smal landtunga och som tack vare det speciella ljuset här har beskrivits i litteraturen som “ en silverskål som vilar i Atlanten ”…

Vi börjar vårt besök i staden genom att slå oss ner och äta en god lunch och hämta krafter inför dagens stora begivenhet: besöket på svenska Ostindiefararen Götheborg.

Vi har fått tid för besök till kl. 14.30 och vi räknar med att ägna några timmar åt denna intressanta aktivitet. Vi checkar sedan in på vårt fyrstjärniga hotell Puertatierra; vi har en stund över för “fri tid” innan vi träffas för middag på hotellet.

Klockan halvtio bär det så av till en flamencotablao och vi ska då få uppleva en flamencoföreställning av mycket hög kvalitet – det är ju just från dessa trakter som några av Spaniens främsta flamencoartister kommit, så det kulturarvet sitter s.a.s. “ i generna “.

Efter frukost nästa dag åker vi iväg till den charmfulla lilla staden El Puerto Santa Maria på andra sidan Cadizbukten, framförallt känd för sina fisk- och skaldjurs-produkter; här besöker vi först en vinbodega och tittar på vinframställningsprocessen och provsmakar några viner, strövar kanske sedan runt en stund i stan och äter slutligen luch tillsammans innan vi vänder bussen tillbaka mot Costa del Sol.